I teorier om marknader ger lägre pris större försäljningsvolym. På arbetsmarknaden skulle då priset på arbetskraft, löner, leda till att fler fick arbete om lönerna sänks. 
Men så är det inte. Det beror på att de som står för efterfrågan är de som får löner. De kan inte efterfråga mer om de tjänar mindre. 
Om alla försöker svälta sig ur en lågkonjunktur, med lägre löner, leder det till en nedåtspiral för det landets ekonomi. Sker samma sak i flera länder leder det till depression. Nationalekonomen Keynes skrev om det på 30-talet och lanserade idén att staten bryter nedgången med offentliga investeringar i lågkonjunkturer. De finansieras med lån som betalas med höjda skatter i högkonjunkturer. 
I Sverige har en hög arbetslöshet bitit sig fast. Den är nu på 7,5 procent eller 370 000 arbetslösa. Det sägs, från regeringen, att det går bra för Sverige och att statens finanser är goda. Baksidan av det är att många står utanför den gemenskap och frihet det innebär att ha ett arbete. 
Den liberala tankesmedjan Fores har gjort en undersökning som presenterades i går. Enligt den kan 60 procent av de arbetslösa tänka sig sänkt lön. Och 30 procent av de arbetslösa kan tänka sig 20 procent lägre lön. 
Vid en första anblick kan det te sig bra. Att ta arbete till lägre lön skulle ju kunna ge många jobb eftersom företagen har råd att anställa fler. 
Av många skäl är det dock olämpligt att arbetskraften, arbetslösa, bjuder under varandra. Ett skäl är att de får dåligt betalt för det arbete som det nyss gick att få en högre lön för. 

Ett annat skäl är att omvandlingstrycket på företagen, att effektivisera sin verksamhet, blir svagare. Risken är att företagen då hamnar på efterkälken i konkurrensen. 
Ett tredje skäl är det keynesianska. Med lägre löner minskar köpkraften, i de grupper det är fråga om och totalt. Det leder till en lägre efterfrågan i ekonomin, vilket minskar tillväxten. 
Eftersom det ofta är yrken i sektorer med låga löner, främst i tjänstesektorn, som det kan bli fråga om att anställa fler till lägre lön vet man att det omedelbart ger effekt i lägre efterfrågan i ekonomin. De grupperna brukar nämligen konsumera hela sin tillgängliga lön. 
Att arbetslösa tar jobb till lägre lön än det som har avtalats på arbetsmarknaden är inte bra för någon. 
I undersökningen för Fores kom det också fram att viljan att flytta till jobb är låg, möjligen lägre än för några årtionden sedan. Det är förståeligt. 
En individ har ofta sin familj och sociala nätverk på en viss ort. Att flytta från dem, särskilt om det är långt bort, bär emot. Det blir för mycket svårigheter i det sociala och privata livet. 
Även om det finns en del undantag är det ofta fråga om att arbetslösa i glesare bebodda landsdelar ska flytta till universitets- och storstäder, där de flesta jobben finns. Men där finns inga tillgängliga bostäder och de få som finns är dyra. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Men igår berättade Dagens Eko om att mycket tyder på att omfattningen av detta fusk är betydligt större än någon kunnat tro. I ett fall hade två döttrar i Sverige till en påstått handikappad person bildat ett privat assistansbolag och fått ut pengar ...

Det är en bok med många namn ur överklassen och med uppgifter från anonyma källor. Kriminellt belastade personer har funnits i bakgrunden. Kvinnor har kallats in till kaffet och senare enskilda övningar. Säpo har troget sin uppgift skyddat och tigit ...

Villaägare i storstäder, som Sahlin knackar dörr hos då hon kampanjarbetar, måste rösta på partiet med entusiasm och inte, som nu, av uppoffring. S ska ta farväl till återinförd förmögenhetsskatt, fastighetsskatt och borttagande av jobbskatteavdrag. ...

Hade all utrustning detonerat samtidigt hade det åstadkommit stor skada. Om det skett i en folksamling hade en katastrof uppstått. Platsen för dåden var centrala delarna av huvudstaden, nära köpstråk med stora mängder människor. Enligt uppgifter har ...